Putin’s Real Motives for the Invasion of Ukraine
Svante E. Cornell
Introduction:
(Article in Swedish)
Rysslands invasion av Ukraina har med rätta lett till starka fördömanden och ett stöd till Ukraina som saknar motstycke. Samtidigt finns det en högljudd grupp av forskare, journalister och aktivister som lägger skulden för kriget på väst, och i synnerhet Nato:s utvidgning. De menar att Ryssland inte hade blivit så aggressivt om västmakterna hade varit mer tillmötesgående. Denna historieskrivning är rent felaktig och dessutom historielös. Den ryska imperialismen började innan Nato utvidgades, och kriget i Ukraina handlar i själva verket om Putins maktambitioner.
Försöker lägga skulden på Väst
Ryska ledare har med emfas hävdat att Natoländerna, med USA i spetsen, brutit de löften som gavs till Moskva vid kalla krigets slut att alliansen inte skulle utvidgas österut. Dessa påståenden framförs ofta som bevis för att skulden egentligen ligger på Väst. Men den siste sovjetiske ledaren, Michail Gorbatjov, har själv förnekat att frågan om Natos utvidgning ens diskuterades vid den tidpunkten, och omfattande forskning har visat att påståendet är en myt. Vladimir Putin själv hade inte mycket att säga om Natos utvidgning förrän hans beryktade tal vid säkerhetskonferensen i München 2007.
Natos utvidgning började i mitten av 1990-talet, under en tid då försvarsalliansen inledde en förvandling för att fokusera på fredsbevarande operationer utanför Europa i stället för det tidigare fokuset på territorialförsvar. Nato uppmanade nya medlemsländer att fokusera på specifik spjutspetskompetens, och samarbetsprogram för partnerländer som Georgien handlade om träning för fredsbevarande operationer som i Afghanistan.
Natos förändrade fokus illustreras kanske bäst av det faktum att Nato när Ryssland invaderade Georgien 2008, inte hade en fungerande plan för att försvara de baltiska staterna. Det är egentligen först efter det kriget, och i synnerhet Moskvas annektering av Krim 2014, som Nato återgick till sitt ursprungliga fokus på territorialförsvar.
Related Publications
-
An Interview with Professor Torbjörn Lodén: EU and U.S. Relations with China in Retrospect and Looking Ahead
The Institute for Security & Development Policy (ISDP) has for the past three years had the honor and privilege of Professor Torbjörn Lodén serving as its Head of the Stockholm […]
-
South Korea as a Nuclear State: Trade-Offs and Choices
South Korea’s launch of its own Indo-Pacific strategy in December 2022 started the country’s ascent into “strategic clarity” for the US-led Indo-Pacific construct, winning favor with Washington for this policy […]
-
China’s Decision-making and the Border Dispute with India
What factors have prevented the PRC and India from moving past the stalemate over the LAC and reaching a sustainable solution to the border conflict? Looking at the PRC’s decision-making […]
-
The French Connection: India-France Partnership for the Indo-Pacific Zeitgeist
India’s bilateral relationship with France has been a robust one, and a test case for maintaining a distinct trajectory of its own allowing enough elbow room to both countries to […]
-
What Comes Next for North Korea-Russia Relations?
North Korea and Russia have taken their relations to a new level after the leaders of the two countries held an in-person summit meeting on Wednesday. While Pyongyang and Moscow […]
-
Kinas Stormaktsambitioner, Frihandel och Försörjningskedjor (China’s Great Power Ambitions, Free Trade and Supply Chains).
The chapter explores China’s growing international engagement and changing perceptions, discussing how Beijing’s trade priorities and supply chains affect Europe. It subsequently addresses Beijing’s authoritarian tendencies over the past decade […]